Lucka 8 – Gymnastiken som lade grunden

När Gävle GIK bildades 1906 var det inte bara som en idrottsförening, utan som en gymnastik- och idrottsförening. Det var ingen slump. I uppropet som publicerades i Arbetarbladet (se Lucka 7) talades det om ”en sund själ i en sund kropp”, och gymnastiken sågs som själva fundamentet för detta ideal. Redan från klubbens första verksamhetsår bedrevs gymnastiken enligt den svenska Lingska metoden, utvecklad av Pehr Henrik Ling. Här låg fokus på hållning, styrka, rörlighet och disciplin, inte på tävlingsresultat, utan på att bygga en stark och funktionell kropp för arbete, vardag och idrott. 1909 tog GGIK ett tidigt steg ut på tävlingsarenan när man, tillsammans med IF Drott, deltog i det nyinstiftade distriktsmästerskapet i gymnastik. Laget bestod av 20 man och resultatet blev en andraplats, slagen endast av GIF. Det var ett kvitto på att den systematiska träningen gav resultat, även om tävlandet aldrig var huvudsyftet. Efter några år var klubben mogen att driva en egen gymnastikavdelning. Ambitionen var tydlig: gymnastiken skulle vara motions- och rekreationsgymnastik, tillgänglig för många snarare än för en utvald elit. Övningskvällar med 25 deltagare eller fler var inte ovanliga, och gymnastiken blev en självklar samlingspunkt i klubbens vardag. Avgörande för utvecklingen var de kunniga ledare som ansvarade för verksamheten. Från 1918 och några år framåt leddes gymnastiken av idrottsinstruktören Österberg, vars program var anpassat efter de idrotter som dominerade inom GGIK – skidor och friidrott. Under hans ledarskap fick många aktiva en fysisk grund som bar långt utanför gymnastiksalen. Efter Österberg tog löjtnant Erik Berggren, nyutbildad gymnastikdirektör, över ledarskapet. Under hans tid breddades verksamheten ytterligare. Klubben hade nu även en kvinnlig gymnastikavdelning, och GGIK:arna fick för första gången stifta bekantskap med en helt ny sport: handboll. Gymnastikpassen fick ett nytt upplägg – en halvtimme gymnastik och en halvtimme handboll. Det visade sig vara ett lyckat koncept. Intresset ökade markant, och deltagarantalet steg till omkring 30 personer per träning. Några matcher spelades också, bland annat mot GIF:s allsvenska fotbollslag och I14 IF. Under 1920- och 30-talen fortsatte gymnastiken att vara en stabil grund i klubbens verksamhet. Ledare som Gunnar Eriksson, Viktor Widell och Ale Thalén tog vid och såg till att gymnastiken anpassades efter olika idrotters behov, från handboll och fotboll till ishockey. Gymnastiken var kanske inte den gren som drog störst publik eller flest rubriker. Men den var navet i verksamheten. Det var här grunden lades för starkare kroppar, bättre rörelsemönster och färre skador, då som nu. För även om dagens GGIK-spelare möter en helt annan idrottsvärld, med gym, tester och individanpassade program, är grundtanken densamma. Fysträningen som i dag syftar till att bygga starka, hållbara hockeykroppar och minska risken för skador har sina rötter i den tidiga gymnastiken. Från Lingska rörelser i början av 1900-talet till modern styrke- och rörlighetsträning i dag går en tydlig linje genom klubbens historia: Idrott börjar med kroppen, och kroppen mår bäst av att tränas långsiktigt, allsidigt och tillsammans. I morgon öppnar vi lucka 9 i jubileumskalendern. ❤️💙 Den 24 januari firar vi våra 120 år av idrott, gemenskap och klubbkänsla med jubileumsmatch på Monitor ERP Arena. Boka din gratisbiljett och bidra till insamlingen för föreningen på ggik120.se Gävle GIK 0kommentarer

Boka din loge!

Upplev derbyt i en loge – på bästa plats i arenan! Samla kollegor, kunder eller vänner och se Gävle GIK – Valbo HC från egen loge på Monitor ERP Arena. 🌟 Privat loge med perfekt utsikt 👥 Upp till 12 personer 💰 3 600 kr 🍴 Buffé & dryck köps på plats 📅 24 januari 2026 kl. 15.00 🏃 Endast 6 loger – först till kvarn! 📩 Boka via: info@ggik120.se Gävle GIK 0kommentarer

Lucka 7 – En sund själ i en sund kropp

”IOGT ’En sund själ i en sund kropp’ inbjuder UNGDOM…” Med de orden möttes Arbetarbladets läsare i början av maj 1906. I en annons i tidningen bjöd godtemplarrörelsen in ungdomar inom Gävle godtemplarsamhälle till ett möte för att diskutera bildandet av en gymnastik- och idrottsförening. Tid och plats var tydligt angivna: söndagen den 6 maj klockan 11, på Södra Kungsgatan 8. När mötet hölls hade 32 personer hörsammat uppropet i tidningen. Initiativtagare var pappershandlaren Axel Hällström, som också valdes till föreningens första ordförande. Beslutet fattades att bilda en gymnastik- och idrottsförening knuten till godtemplarrörelsen, och årsavgiften fastställdes till fyra kronor, en ansenlig men överkomlig summa vid tiden. Bakgrunden var större än bara idrott. Godtemplarrörelsen hade varit verksam i Gävle sedan 1880-talet och spelade en viktig roll i kampen mot missbruk och sociala problem. Men vid sekelskiftet började man se behovet av nya former för gemenskap. Idrotten uppfattades inte längre som en konkurrent om ungdomen, utan som ett naturligt komplement – ett sätt att stärka både kropp, karaktär och sammanhållning. Orden i annonsen sammanfattar detta väl: en sund själ i en sund kropp. Det handlade inte bara om träning och tävling, utan om att bygga motståndskraft och gemenskap i en tid då arbetsdagarna ofta var långa och krävande. Föreningen fick till en början namnet Gefle Goodtemplares Gymnastik- & Idrottsförening, men redan året därpå konstaterade man att namnet var både långt och svåruttalat. Efter flera förslag fastnade man till slut för Gefle Godtemplares Idrottsklubb, ett namn som, med modern stavning, lever kvar än i dag. Verksamheten kom snabbt i gång. Styrelsens första idrottsliga beslut gällde träningstider för ett fotbollslag, vilket säger en del om tidsandan. Fotbollen var enormt populär i Gävle, men GGIK skilde sig från många andra klubbar. Medlemmarna var till stor del arbetande ungdomar, vilket innebar att träningen fick anpassas därefter. Resultatet blev tidiga söndagsmorgnar – klockan åtta, utan undantag. Under de första åren tävlade GGIK främst mot andra godtemplarföreningar runt om i Mellansverige. Resor ordnades till bland annat Uppsala, Eskilstuna och Sala. När laget vann turneringen om Wavrinskys vandringspris 1907 ansågs det så uppmärksammat att man lät fotografera spelarna tillsammans med pokalen för publicering i ordens tidning Unga Tankar. Redan sommaren 1906 fattade styrelsen beslut om klubbens dräkt. Den skulle vara helblå, med ett snett band i vitt, blått och rött över bröstet. Färgerna var hämtade direkt från godtemplarrörelsen och bar en tydlig symbolik: vitt för renhet och nykterhet, blått för sanning och gemenskap, och rött för mod och engagemang. Genom att bära färgerna öppet markerade GGIK att klubben var mer än bara idrott – den var också ett ställningstagande. Dräkten finns inte kvar i sin ursprungliga form, men färgerna har levt vidare och känns fortfarande igen i klubbens identitet. Allt detta tog sin början i en annons i Arbetarbladet och ett möte en söndagsförmiddag i maj. Ett upprop, 32 personer och en gemensam idé om vad idrott kunde vara. Och kanske är det just därför Gävle GIK fortfarande finns kvar: för att grunden lades i en tanke som håller än i dag en sund själ i en sund kropp, byggd tillsammans. I morgon öppnar vi lucka 8 i jubileumskalendern. ❤️💙 Den 24 januari firar vi våra 120 år av idrott, gemenskap och klubbkänsla med jubileumsmatch på Monitor ERP Arena. Boka din gratisbiljett och bidra till insamlingen för föreningen på ggik120.se Gävle GIK 0kommentarer

Mindre än tre veckor kvar!

Den 24 januari firar vi att Gävle GIK fyller 120 år med en Enkronasmatch mot Valbo HC på Monitor ERP Arena Glöm inte bort att boka din gratisbiljett! Om du vill bidra gör du det enkelt med Swish eller kort på ggik120.se FRAMÅT OCH UPPÅT! ❤️💙❤️💙 Gävle GIK 0kommentarer

Lucka 6 – Från skogspromenad till tävlingssport

Gävle GIK var tidigt ute när orienteringen gjorde sitt intåg i Gästrikland. Klubben hörde till pionjärerna, och det var naturligt att det blev skidåkarnas starka ben och goda kondition som bar sporten fram. Jocke Widell, bröderna Eriksson, med Uno i spetsen, och Anders Andersson var några av de första som tog kartan i hand och gav sig ut i skogen för GGIK:s räkning. Redan 1924 ritade Uno Eriksson banan till Gävles första orienteringsbudkavle. Det blev starten på det som många senare skulle kalla den idylliska tiden. Under 1920- och 30-talen var orientering lika mycket utflykt som tävling med små startfält, kluriga banor och gott om tid. Ingen rusning mellan kontrollerna, ingen stress. Orienteringen var en lek, men en lek som krävde både huvud och hjärta. När 1940-talet tog vid förändrades sporten. Deltagarantalet ökade, specialisterna blev fler och konkurrensen hårdnade. GGIK fortsatte att hävda sig, mycket tack vare rutinerade namn som Anders Andersson och Nils Lund, två trygga vägvisare i en tid när sporten tog stora kliv framåt. Anderssons dubbla DM-seger 1942 blev ett tydligt kvitto på att GGIK fortfarande hörde hemma i toppen. Samma år var damorienteringen ovanligt stark inom klubben, och GGIK hade till och med ett DM-lag på pallen. Samtidigt växte en stark kärna av orienterare fram. Sven Olsson och Gotte Lindberg var ofta med och satte prägel på tävlingarna, medan Birger Lindbom kombinerade fart med säker orientering och blev en viktig kugge i både stafetter och individuella lopp. Tillsammans med Nils Lund och Anders Andersson bildade de ett lag som bar klubbens färger med både rutin och kamratskap. Krigsåren bromsade verksamheten, men släckte den aldrig. Klubben arrangerade IOGT:s riksmästerskap 1946 på Norrlandet med mål i Bönan. En tävling som blev en organisatorisk framgång. Kort därefter började nya namn ta plats i prislistorna, och under slutet av 1940- och början av 1950-talet tog GGIK flera steg framåt igen. Efter krigsåren tog nästa generation vid. Rune Jågas slog igenom som junior i början av 1950-talet och toppade prislistor både inom och utom distriktet. Hans framgångar, tillsammans med Lindboms stabilitet och Anderssons erfarenhet, bidrog till att GGIK åter tog kliv framåt i DM, nattorienteringar och nationella tävlingar. Men oavsett epok har orienteringen i GGIK alltid varit mer än bara resultat. Den har handlat om gemenskapen i skogen och om samtalen efteråt. Efter målgång samlades löpare som Sven Olsson, Gotte Lindberg, Rune Jågas, Birger Lindbom, Anders Andersson och Nils Lund för att jämföra vägval, skratta åt missar och dra lärdom av varandras lopp. Det är där, mellan kartor och kaffemuggar, som orienteringen i GGIK alltid haft sitt hjärta. I morgon öppnar vi lucka 7 i jubileumskalendern. ❤️💙 Den 24 januari firar vi våra 120 år av idrott, gemenskap och klubbkänsla med jubileumsmatch på Monitor ERP Arena. Boka din gratisbiljett och bidra till insamlingen för föreningen på ggik120.se Gävle GIK 0kommentarer

Lucka 5 – En livsuppgift, en livsstil

När Curt ”Curre” Larsson lämnade GGIK:s kansli vid årsskiftet 2005/06 satte han punkt för ett formellt uppdrag som sträckte sig över 46 år. Men engagemanget tog inte slut där. För Curre har GGIK aldrig varit ett jobb, utan just det han själv beskriver som en livsuppgift, en livsstil. Allt började sommaren 1959 på gamla GGIK-banan vid Borgarskolan. Curt fick frågan om han kunde hjälpa till med fotbollen för klubbens ungdomar. Han tackade ja och sedan tog det aldrig slut. Vid sidan av heltidsarbete i Sandviken tränade han under 1960-talet flera ungdomslag samtidigt, organiserade matcher, kallade domare och såg till att verksamheten rullade. Ibland lite för mycket, som den där gången han glömde kalla sitt eget lag till match. Stjärnserien – hjärtat i ungdomsidrotten Curt blev snabbt en nyckelperson i Stjärnserien, GGIK:s populära ungdomsserier i fotboll och ishockey som funnits sedan 1950-talet. Små lag, mycket spel och fokus på glädje snarare än tabeller. Serien växte kraftigt, mycket tack vare Curres förmåga att organisera, engagera och inkludera. Under en period fanns även en stjärnserie i handboll, förstås med Curre som ansvarig. Två välkända Godisare, John Sjöberg och Tage Persson, fick ofta hoppa in som domare när det behövdes. Allt löstes – alltid. Från ideellt till livsverk 1969 anställdes Curt på halvtid i GGIK. Året därpå blev han heltidsanställd ungdomskonsulent. Under 1970- och 80-talen växte verksamheten explosionsartat. Ungdomsfotboll för hela Gästrikland organiserades från Nynäsgården, först som Knatteserien, senare som Pumatrofén och Snögrens Trofén. Det var ett enormt arbete med serieläggning, möten och administration, men Curt bar det med lugn, struktur och hjärta. Samtidigt var han med och startade hockeyskolan på Gavlerinken 1970, som den första i Gävle. ”Den absolut viktigaste delen för ungdomsidrotten”, betonade Curre ofta. Hockeyskolan drev han i över tre decennier. Navet i klubben GGIK:s kansli var under många år navet för hela föreningen: fotboll, ishockey, innebandy, samarbetsprojekt som S/G 83 och ungdomsgården på Nynäsgården. I perioder stormade det rejält, särskilt under 1990-talets uppbrott när flera sektioner blev egna klubbar. Mitt i allt stod Curt, saklig, rak och ibland obekväm. Men alltid med klubbens bästa för ögonen. Alla tyckte inte alltid om det. Men få ifrågasatte hans engagemang. Människan bakom kansliet För Curt var det inte titlar eller protokoll som betydde mest, utan mötena med ungdomarna. Alla ansikten, alla namn, alla samtal. Samarbetet med profiler som Leif ”Råttan” Grylin, tiden på ungdomsgården, och styrelsemötena på 70- och 80-talet fyllda av skratt, historier och gemenskap. Det är minnen som levt kvar. När Curt lämnade sin tjänst handlade det om ekonomi och om möjligheten att ge stafettpinnen vidare till Kristina Leima, som under flera år gått bredvid honom och lärt sig kansliarbetet från grunden. Engagemanget fortsätter Än i dag är Curre en viktig del av GGIK. Framför allt genom sitt arbete med att dokumentera klubbens historia och nutid på ggikhistoria.se, ett levande arkiv där matcher, människor, händelser och minnen bevaras för framtiden. Med samma noggrannhet och omsorg som han en gång lade på serieläggningar och kansliarbete, ser han nu till att klubbens berättelse inte går förlorad. Vissa människor bygger lag. Andra bygger strukturer. Curt ”Curre” Larsson ser till att allt det som byggts blir ihågkommet. Och så länge GGIK har en historia att berätta, finns Curre där – fortfarande engagerad, fortfarande med klubben i hjärtat. 🎉 I dag fyller Curre 84 år. GGIK vill rikta ett varmt grattis, och ett ännu större tack, för allt du gjort, och fortfarande gör, för klubben i våra hjärtan. ❤️💙 I morgon öppnar vi lucka 6 i jubileumskalendern. ❤️💙 Den 24 januari firar vi våra 120 år av idrott, gemenskap och klubbkänsla med jubileumsmatch på Monitor ERP Arena. Boka din gratisbiljett och bidra till insamlingen för föreningen på ggik120.se Gävle GIK 2kommentarer

Visa fler nyheter