Lucka 10 – Nynäsgården: ett andra hem för generationer

Att Nynäsgården och klubbstugan haft en avgörande betydelse för Gävle GIK och de som vuxit upp i föreningen är ingen överdrift. Ser man tillbaka var våra ungdomar en privilegierad skara. Att få bygga och ha en egen klubbstuga, och att dessutom få kalla Nynäsgården för sin, var något alldeles extra. Något som formade både människor och gemenskap. Nynäsgården blev en samlingsplats. Inte bara för GGIK:s ungdomar, utan också för många andra. Hit kom man, morsade, slog sig ner och pratade om träningar, matcher och föreningsliv över en kopp kaffe. Det var öppet, levande och välkomnande. Ett nav i vardagen. När Niklas Wikegård långt senare satte ord på sin tid i GGIK sammanfattade han känslan träffsäkert: ”Gården svetsade oss samman!” En atmosfär som satt i väggarna Redan i dörren kände man igen sig. Den skeva, knirrande dubbeldörren, tapeterna, klubbvimplarna, allt bar spår av generationer av GGIK:are. Godisandan fanns där, i varje vrå. Nynäsgården var inte bara en byggnad, utan ett tillstånd. En känsla. Men egentligen var det inte herrgården i sig som betydde mest för ungdomarna. Det verkliga livet fanns runt omkring. I den gamla röda klubbstugan. På hockeybanan. Där tillbringades helger, kvällar och nätter. När det ljusnade drogs man ut för att ordna spelbar is inför kommande dag. Traditioner som gick i arv Att sova över i klubbstugan blev en tradition. Äldre förebilder hade gjort detsamma, och sakta tog nya årskullar vid. Det var stort att få stanna kvar, stort att få ta ansvar. I början gick det inte alltid perfekt. Isen blev inte alltid som den skulle. Men misstagen blev till lärdomar. Till slut var både ledare och förebilder nöjda. Så rullade åren vidare, från Masken Carlsson och Flygis Sjöberg, till Niklas Wikegård, Lillen Hedenström och Kuben Andersson. De som varit yngst blev äldre, och nya kullar tog deras plats. Jonas Jonsson, Micke Lind, Andreas Dackell, namn som i sin tur kom att betyda mycket för nästa generation. Det skapades en sammanhållning över åldersgränserna, något som blev ett av GGIK:s starkaste kännetecken. Och Nynäsgården var länken som höll allt samman. En hemvist för hela föreningen Sedan slutet av 1950-talet var Nynäsgården GGIK:s fasta punkt. Här byggdes klubbstugan med ideella krafter. Här anlades hockeybanan. Här bedrevs ungdomsverksamhet, kansliarbete, bingo, håltimmeverksamhet och ett vardagligt föreningsliv som växte i takt med medlemsantalet. Det var här GGIK till slut fick sin efterlängtade hemvist. ”Vi kände oss speciella. Inte bara för att vi hade tillgång till en hel herrgård, utan för att vi hade engagerade, uppoffrande ledare och en miljö som lärde oss ansvar, gemenskap och respekt – värdegrunder som följt med långt efter att idrottsåren tagit slut.” Inte längre vår – men alltid en del av oss I dag har GGIK inte haft Nynäsgården till sitt förfogande på flera år. Tiderna förändras och förutsättningarna likaså. Det kommer aldrig att bli som förr. Men betydelsen går inte att ta ifrån platsen. För dem som var med när Nynäsgården blev GGIK:s hem i slutet av 1950-talet finns i dag möjligheten att se barn och barnbarn växa upp i samma område. Minnas. Känna igen sig. Förstå vilken kraft en plats kan ha. Nynäsgården blev ett andra hem för en idrottsgeneration. Och även om nycklarna inte längre finns i våra händer, lever gården vidare i berättelserna, i minnena – och i Godisandan. ”Gården svetsade oss samman.” Det gjorde den. Och det kommer den alltid att ha gjort. ❤️💙 I morgon öppnar vi lucka 11 i jubileumskalendern. ❤️💙 Den 24 januari firar vi våra 120 år av idrott, gemenskap och klubbkänsla med jubileumsmatch på Monitor ERP Arena. Boka din gratisbiljett och bidra till insamlingen för föreningen på ggik120.se Gävle GIK 0kommentarer

Lucka 9 – Med GGIK i hjärtat på världens största idrottsscen

De olympiska spelen är idrottens yttersta scen. Dit når bara ett fåtal – ofta efter ett helt liv av träning, disciplin och uppoffringar. För Gävle GIK är varje OS-deltagare ett kvitto på något större än individuella framgångar: ett bevis på att en förening, byggd på ideellt engagemang och långsiktigt arbete, kan bära sina aktiva hela vägen till världens största idrottssammanhang. GGIK:s olympiska historia sträcker sig över mer än sju decennier och speglar både klubbens bredd och dess starka ishockeytradition. Från 1950-talets pionjärer till dagens internationella stjärnor har klubbmärket funnits med i hjärtat runt om i världen. Den första att ta steget var Hans ”Stöveln” Öberg, en av svensk ishockeys verkliga pionjärer. Han representerade Tre Kronor i OS 1952 i Oslo, där det blev brons, och återkom även till OS 1956 i Cortina d’Ampezzo. Hans spelstil, pondus och ledarskap gjorde honom till en förebild, inte bara i GGIK utan i svensk ishockey i stort. Arvet fördes vidare av brodern Carl-Göran ”Lill-Stöveln” Öberg, som tog plats i det svenska OS-laget både 1960 i Squaw Valley och 1964 i Innsbruck, där Sverige tog silver. Samma silvermedalj erövrades också av Gert Blomé, ytterligare en GGIK-spelare som var med och satte svensk ishockey på världskartan under 1960-talet. Men GGIK:s olympiska avtryck handlar inte bara om puck och klubba. Bo Forsander, specialist på 110 meter häck, representerade Sverige i OS 1972 i München. Hans deltagande visar tydligt att klubben genom åren gett utrymme åt fler idrotter än ishockey. Ett av de starkaste kapitlen i modern tid skrevs av Andreas Dackell, som var en del av Tre Kronors lag som tog OS-guld i Lillehammer 1994. Ett mästerskap som blivit mytiskt i svensk idrottshistoria, och där en spelare med GGIK-bakgrund stod högst upp på prispallen. Under 2000-talet tog Nanna Jansson stafettpinnen vidare inom damhockeyn. Hon representerade Sverige i OS 2002 i Salt Lake City, där laget tog brons, och i OS 2006 i Turin, som slutade med silver. Hennes OS-medaljer är också ett viktigt kapitel i svensk damhockeys genombrott på den internationella scenen. GGIK har dessutom haft representation i OS på ett annat sätt än som aktiv spelare. Thomas ”Kuben” Andersson deltog som ishockeydomare i OS 2006 i Turin, ett uppdrag som kräver stort internationellt förtroende och djup kunskap om sporten. Och historien fortsätter att skrivas. Elias Lindholm är uttagen till OS 2026 i Milano-Cortina. En modern stjärna som knyter ihop klubbens tidiga ishockeyhistoria med dagens internationella toppnivå. Gemensamt för alla dessa olympier är inte bara OS-meriterna. Det är att resan började på hemmaplan – i träningar, matcher och gemenskapen i GGIK. Där grunden lades för drömmar som en dag skulle nå hela vägen till de olympiska ringarna. I morgon öppnar vi lucka 10 i jubileumskalendern. ❤️💙 Den 24 januari firar vi våra 120 år av idrott, gemenskap och klubbkänsla med jubileumsmatch på Monitor ERP Arena. Boka din gratisbiljett och bidra till insamlingen för föreningen på ggik120.se Gävle GIK 0kommentarer

Boka terrassen!

Hockey, mat & stämning – boka Terrassen! Se Gävle GIK – Valbo HC från Terrassen i Monitor ERP Arena och njut av matchen med mat och dryck under spelets gång. 🌟 Fantastisk utsikt över isen 🍴 Ät & drick under matchen 📍 Monitor ERP Arena 📅 24 januari 2026 kl. 15.00 Boka din plats via biljettlänken på ggik120.se ❤️💙 Gävle GIK 0kommentarer

Lucka 8 – Gymnastiken som lade grunden

När Gävle GIK bildades 1906 var det inte bara som en idrottsförening, utan som en gymnastik- och idrottsförening. Det var ingen slump. I uppropet som publicerades i Arbetarbladet (se Lucka 7) talades det om ”en sund själ i en sund kropp”, och gymnastiken sågs som själva fundamentet för detta ideal. Redan från klubbens första verksamhetsår bedrevs gymnastiken enligt den svenska Lingska metoden, utvecklad av Pehr Henrik Ling. Här låg fokus på hållning, styrka, rörlighet och disciplin, inte på tävlingsresultat, utan på att bygga en stark och funktionell kropp för arbete, vardag och idrott. 1909 tog GGIK ett tidigt steg ut på tävlingsarenan när man, tillsammans med IF Drott, deltog i det nyinstiftade distriktsmästerskapet i gymnastik. Laget bestod av 20 man och resultatet blev en andraplats, slagen endast av GIF. Det var ett kvitto på att den systematiska träningen gav resultat, även om tävlandet aldrig var huvudsyftet. Efter några år var klubben mogen att driva en egen gymnastikavdelning. Ambitionen var tydlig: gymnastiken skulle vara motions- och rekreationsgymnastik, tillgänglig för många snarare än för en utvald elit. Övningskvällar med 25 deltagare eller fler var inte ovanliga, och gymnastiken blev en självklar samlingspunkt i klubbens vardag. Avgörande för utvecklingen var de kunniga ledare som ansvarade för verksamheten. Från 1918 och några år framåt leddes gymnastiken av idrottsinstruktören Österberg, vars program var anpassat efter de idrotter som dominerade inom GGIK – skidor och friidrott. Under hans ledarskap fick många aktiva en fysisk grund som bar långt utanför gymnastiksalen. Efter Österberg tog löjtnant Erik Berggren, nyutbildad gymnastikdirektör, över ledarskapet. Under hans tid breddades verksamheten ytterligare. Klubben hade nu även en kvinnlig gymnastikavdelning, och GGIK:arna fick för första gången stifta bekantskap med en helt ny sport: handboll. Gymnastikpassen fick ett nytt upplägg – en halvtimme gymnastik och en halvtimme handboll. Det visade sig vara ett lyckat koncept. Intresset ökade markant, och deltagarantalet steg till omkring 30 personer per träning. Några matcher spelades också, bland annat mot GIF:s allsvenska fotbollslag och I14 IF. Under 1920- och 30-talen fortsatte gymnastiken att vara en stabil grund i klubbens verksamhet. Ledare som Gunnar Eriksson, Viktor Widell och Ale Thalén tog vid och såg till att gymnastiken anpassades efter olika idrotters behov, från handboll och fotboll till ishockey. Gymnastiken var kanske inte den gren som drog störst publik eller flest rubriker. Men den var navet i verksamheten. Det var här grunden lades för starkare kroppar, bättre rörelsemönster och färre skador, då som nu. För även om dagens GGIK-spelare möter en helt annan idrottsvärld, med gym, tester och individanpassade program, är grundtanken densamma. Fysträningen som i dag syftar till att bygga starka, hållbara hockeykroppar och minska risken för skador har sina rötter i den tidiga gymnastiken. Från Lingska rörelser i början av 1900-talet till modern styrke- och rörlighetsträning i dag går en tydlig linje genom klubbens historia: Idrott börjar med kroppen, och kroppen mår bäst av att tränas långsiktigt, allsidigt och tillsammans. I morgon öppnar vi lucka 9 i jubileumskalendern. ❤️💙 Den 24 januari firar vi våra 120 år av idrott, gemenskap och klubbkänsla med jubileumsmatch på Monitor ERP Arena. Boka din gratisbiljett och bidra till insamlingen för föreningen på ggik120.se Gävle GIK 0kommentarer

Boka din loge!

Upplev derbyt i en loge – på bästa plats i arenan! Samla kollegor, kunder eller vänner och se Gävle GIK – Valbo HC från egen loge på Monitor ERP Arena. 🌟 Privat loge med perfekt utsikt 👥 Upp till 12 personer 💰 3 600 kr 🍴 Buffé & dryck köps på plats 📅 24 januari 2026 kl. 15.00 🏃 Endast 6 loger – först till kvarn! 📩 Boka via: info@ggik120.se Gävle GIK 0kommentarer

Lucka 7 – En sund själ i en sund kropp

”IOGT ’En sund själ i en sund kropp’ inbjuder UNGDOM…” Med de orden möttes Arbetarbladets läsare i början av maj 1906. I en annons i tidningen bjöd godtemplarrörelsen in ungdomar inom Gävle godtemplarsamhälle till ett möte för att diskutera bildandet av en gymnastik- och idrottsförening. Tid och plats var tydligt angivna: söndagen den 6 maj klockan 11, på Södra Kungsgatan 8. När mötet hölls hade 32 personer hörsammat uppropet i tidningen. Initiativtagare var pappershandlaren Axel Hällström, som också valdes till föreningens första ordförande. Beslutet fattades att bilda en gymnastik- och idrottsförening knuten till godtemplarrörelsen, och årsavgiften fastställdes till fyra kronor, en ansenlig men överkomlig summa vid tiden. Bakgrunden var större än bara idrott. Godtemplarrörelsen hade varit verksam i Gävle sedan 1880-talet och spelade en viktig roll i kampen mot missbruk och sociala problem. Men vid sekelskiftet började man se behovet av nya former för gemenskap. Idrotten uppfattades inte längre som en konkurrent om ungdomen, utan som ett naturligt komplement – ett sätt att stärka både kropp, karaktär och sammanhållning. Orden i annonsen sammanfattar detta väl: en sund själ i en sund kropp. Det handlade inte bara om träning och tävling, utan om att bygga motståndskraft och gemenskap i en tid då arbetsdagarna ofta var långa och krävande. Föreningen fick till en början namnet Gefle Goodtemplares Gymnastik- & Idrottsförening, men redan året därpå konstaterade man att namnet var både långt och svåruttalat. Efter flera förslag fastnade man till slut för Gefle Godtemplares Idrottsklubb, ett namn som, med modern stavning, lever kvar än i dag. Verksamheten kom snabbt i gång. Styrelsens första idrottsliga beslut gällde träningstider för ett fotbollslag, vilket säger en del om tidsandan. Fotbollen var enormt populär i Gävle, men GGIK skilde sig från många andra klubbar. Medlemmarna var till stor del arbetande ungdomar, vilket innebar att träningen fick anpassas därefter. Resultatet blev tidiga söndagsmorgnar – klockan åtta, utan undantag. Under de första åren tävlade GGIK främst mot andra godtemplarföreningar runt om i Mellansverige. Resor ordnades till bland annat Uppsala, Eskilstuna och Sala. När laget vann turneringen om Wavrinskys vandringspris 1907 ansågs det så uppmärksammat att man lät fotografera spelarna tillsammans med pokalen för publicering i ordens tidning Unga Tankar. Redan sommaren 1906 fattade styrelsen beslut om klubbens dräkt. Den skulle vara helblå, med ett snett band i vitt, blått och rött över bröstet. Färgerna var hämtade direkt från godtemplarrörelsen och bar en tydlig symbolik: vitt för renhet och nykterhet, blått för sanning och gemenskap, och rött för mod och engagemang. Genom att bära färgerna öppet markerade GGIK att klubben var mer än bara idrott – den var också ett ställningstagande. Dräkten finns inte kvar i sin ursprungliga form, men färgerna har levt vidare och känns fortfarande igen i klubbens identitet. Allt detta tog sin början i en annons i Arbetarbladet och ett möte en söndagsförmiddag i maj. Ett upprop, 32 personer och en gemensam idé om vad idrott kunde vara. Och kanske är det just därför Gävle GIK fortfarande finns kvar: för att grunden lades i en tanke som håller än i dag en sund själ i en sund kropp, byggd tillsammans. I morgon öppnar vi lucka 8 i jubileumskalendern. ❤️💙 Den 24 januari firar vi våra 120 år av idrott, gemenskap och klubbkänsla med jubileumsmatch på Monitor ERP Arena. Boka din gratisbiljett och bidra till insamlingen för föreningen på ggik120.se Gävle GIK 0kommentarer

Visa fler nyheter